Skalhamn anno 080511-12

Calledoniens administrativa stab beklagar driftsstörningarna den senaste tiden, vilket dessvärre lett till ゼロ (för att ta det japanska ordet för "noll") aktivitet i "kungliga dagbladet". Kanske borde det benämnas "veckobladet", eller "vartannan vecka"-bladet, men förhoppningsvis kommer piskstraffet att se till att det blir ordning och reda på redaktionen.


Denna vecka började lite smått med att de forna härskarna i riket (eller rättare sagt; "över riket") införskaffade en ny husvagn i tisdags. Vipps, så var kassan 250 k fattigare. Sagt, och gjort, så ändrades onsdagens eftermiddagsaktiviteter till att skjutsa nya vagnen ut till underbara Skalham, samt att transportera "gamla vagnen" till sin nya plats. Trollhättan lämnades vid 18-snåret, tack vare att systerdömet Ingalillien ställde upp som vice härskarinna i Calledonien, då drottningen befann sig i grannriket. 23.45 återvände konungen, med bror och fader, åter till Trollhättan utan en endaste paus i arbetet. Med andra ord är det ingen barnlek att flytta husvagnar även om många detta vilja tro.
Igår, lördag, bar det så återigen ut till (bäst)kusten och kungafamiljens idyll och om barden får säga det själv så hanns det med betydligt mer än vad som tidigare hade räknats med. 2 st husvagnar finjusterades (höjd & nivå), 2 st förtält restes (och har man ingen aning om vad det innebär att resa 2 stycken förtält-x-deluxe så bör man hålla sin trut stängd), samtidigt som hovets barnaskara underhålldes till maximum och middag tillagades. Helt enkelt en fruktansvärd produktiv dag ackompanjerad av 22-plusgrader samt stekande sol. Skall det nämnas något missöde så vore det då konungen (själv) skulle rulla ut den heltäckande (samt 60-kilo tunga) mattan i förfädernas nya vagn och i all hast rullade mattanöver sin egen stortå vilket resulterade i en nagel som klövs in till centrum samt diverse boldvite och smärta. Som tur var avslutades lördagskvällen med en "middag-deluxe-a'la-Carina" vilken fick samtliga att glömma diverse plågor.
Söndagen började faktiskt redan vid 3-snåret då konungen vred sig förtvivlat i sin bädd över en oerhörd törst. Dessvärre var det så att större delen utav tjänstejonen hade lämnats hemma vid denna resa så i vredesmod blev konungen (själv) tvungen att bege sig ut till närmsta vattenkälla i den bohusländska natten. Då dagen åter grydde vaknade (trofast) kronprinsen och bestämde sig för att den nya dagen hade börjat. Med en ibumetin som enda sällskap beredde sig konungen således på en ny dag. Söndagen fortlöpte sedemera med diverse trixande och fixande i båda (ovan) nämnda vagnar samt trädgårdar. För den som aldrig upplevt campinglivet till 100% (med allt vad det innebär) så handlar det om betydligt mer än att rulla ner stödben på vagnen samt hämta vatten. ;) Middagen (kl 12, läs lunch) avnjöts i förfädernas trädgård i samråd med kronprins och prinsessa och det konstaterades att trallgolv är väldigt behändigt vid diverse spillningar och liknande händelser. Men sen, som om det inte hade varit nog med blodvite under helgen så inträffde en minst sagt olustig sak:

(citat ifrån post på WebForum)
"Idag har jag...agerat, eller rättare sagt kunde ha agerat, "dagens klant" då jag ute på (bäst)kusten trampade på en bräda som innehöll 4 st 3-tumsspik, vända uppåt (!). Spiken gick in ca 1-5 cm i hälen vilket resulterade i att jag har haltat omkring som en krympling hela dagen. Såg ut som Linköpings blodbad innan jag haltat hem till närboende sjuksyster. Men jag tror jag lämnar över titeln "dagens klant" till idioten som lämnar en bräda liggandes (på privat mark) med spikarna uppåt. Det är nämligen säkerställt (eller så ljuger någon) att det är någon utomstående som lämnat brädan där."

Hur som helst så är nog hovbarnen de som avnjutit helgen mest då de kunnat springa omkring barbenta och utan minsta fundersamhet på varesig klädsel eller ensamhet. Kronprinsen lyckades dessutom "smöra" in sig hos de nya grannarna samt deras 2 döttrar som verkligen uppskattade sällskapet, hur "busigt" det nu än må ha varit.
Sammanfattningsvis så har helgen varit en utav de mest trivsammaste på länge, trots allt arbete, då detta har uppfattats som gott. Att hela familjen har haft möjlighet att tillsammans avnjuta denna (för året) första helg ute på (bäst)kusten har varit så positivt att det knappast finns ord för det, och konungafmailjen låter hälsa att de knappt kan vänta tills nästa tillfälle att åter bege sig "ut".

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0