calledonien

Så där. Då var yulen 08/09 nedpackad. Idag åkte resterande tomtar, troll & stjärnor ned i sina mörka lådor för att gå i ide på borgens vind i 11 månader framöver. Utav ganska klara anledningar är det aldrig lika roligt att packa ned alla yuledekorationer som att ta fram dem. Lite vemodigt känns det när man tittar tillbaka på de senaste veckornas stök, bak, firande och umgänge. Men när allting väl tagit plats i lådorna och borgen ser ut precis som vanligt igen så känns det ändå, utav någon anledning, skönt. För vår del så varar yulen ganska exakt i en månad. Även om adventsljusstakar åker fram redan kring 1 dec så brukar själva stämningen inte infinna sig förän runt lucia. Ni vet den där stämningen som man inte kan undgå att känna. Vare sig man tycker om den eller ej. Överallt vart man kommer så talas det om yule, klappar, stök och liknande. Själv har man lite försiktigt börjat räkna ner dagarna till ledigheten och kanske eventuellt börjat fila på vad man ska hitta på för aktiviteter under dessa dagar. Yulesånger spelas på varenda radiokanal, yuleteman syns i varenda butik och man känner helt enkelt att "något" är på gång. Vid denna tidpunkt är det omöjligt att sia om huruvida alla förberedelser kommer att lyckas eller om det kommer att bli en god yule över huvud taget. Men det är sak samma. Man uppslukas utav det ändå.


Ska man på något vis sammanfatta de senaste veckorna så tror jag att ordet "gemenskap" är det som på bäst sätt beskriver yule 08/09. Även om umgänget i stort har varit detsamma hela helgerna så har det yttrat sig i så många olika former och uppträtt på så oväntade vis att jag aldrig hade kunnat förutspå det. Och det bästa utav allt är att det i cirkus 95% utav fallen har varit envälligt positivt. Två personer överaskade mest. Den ena oväntat positivt och den andra (tyvärr) oväntat negativt. I det första fallet vill jag berömma personens visade mognad samt att han/hon verkar ha lärt sig att hålla isär äpplen och päron och, kanske, insett att man faktiskt kan ha roligt med både äpplena och päronen, fast på olika håll. Mellan svart och vitt finns en oerhörd bred gråskala som vi alla ibland har lätt att missa men som egentligen, med facit i hand, är ganska självklar. Det andra fallet finns egentligen inte så mycket att säga om. Kanske har jag själv omedvetet bäddat för det genom åren. Ska jag vara helt ärlig så anser jag dock att jag verkligen har jobbat och jobbat på att försöka förbättra de bitar där det har kärvat. Ganska ofta har ansträngningarna också känts enkelriktade men jag har trots detta bitit mig själv i läppen och intalat mig själv att det leder till något bra. Men kanske började jag för sent. Alla ting kanske inte går att reparera och alla ting kanske inte är menade att fungera. Jag har gjort vad jag har kunnat. Nu blir det inte mer. Det finns så mycket annat som fullkomligt skriker efter min energi och jag kan inte längre prioritera bort det/dem till förmån för något där endast ena parten "vill".


Det är dock med övervägande goda minnen som jag kommer se tillbaka på denna yule. Barnens glädje den 24:e när gårdstomten inte enbart dök upp en utan två gånger, kommer nog ingen att glömma i närmsta taget. Alla trevliga middagar och kvällar i goda vänners och käras sällskap kommer länge att vara det första vi tänker på när vi åter igen träffas. De minst sagt kyliga promenaderna i mellandagarna. Tillfällena att träffa människor man tycker om och inte har möjlighet att träffa så ofta. Återigen, gemenskap. Och är det inte det yulen handlar om? Att vara tillsammans och att få ge utav sig själv så mycket man bara kan och att samtidigt anamma dessa energier och känslor som alla man tycker om utstrålar. Det kan i alla fall hålla mig igång ända fram tills nästa år.


Men nu är det som sagts dags att blicka framåt mot allt som detta nya år har att erbjuda. Vad framtiden bär i sitt sköte kan vi bara gissa och bäst är väl att inte planera allt för långt i förväg. Vissa hållpunkter finns dock.

- Den första är redan i full gång. "[email protected]" påbörjades i lördags och kommer att pågåg under samtliga lediga dagar och kvällar under de närmaste veckorna. Det är en väldans massa jobb och det tar en väldans massa tid. Men som någon oväntat klok person sade så har vi ju igen det i sommar då vi kan njuta sötman utav flitens frukt. Haha! Riktigt så poetiskt uttryckte sig inte personen i fråga men min artistiska ådra kunde inte motstå att lägga sig i citatet.

- Den andra hållpunkten är fjällveckan i Härjedalen som vi samtliga ser fram emot. Av säkerhetsskäl ber jag alla läsare med insyn att inte nämna några datum i eventuella kommentarer. Vi hoppas på mycket snö, många minusgrader och gott sällskap. Precis som vanligt.

- Numero tre är i skrivande stund pre-vacation som även den är planerad att innefatta Härjedalen men även Röros (Norge) samt Östersund med omnejd. Detaljerna kring denna resa är dock fortfarande på utvecklingsstadie och ingenting är ännu helt ristat i sten. Men målet är det ovan nämnda.

På fjärdeplats hamnar det oundvikliga och ständigt pågående. Fortsatt renovering utav borgen. Förutom lite mindre detaljer såsom spacklande/tapetsering/målning är inga större förändringar ännu spikade. Något större projekt kommer dock att genomföras under sommaren. Vilket alternativ som i slutändan står som vinnare återstår dock att se.

Vidare kommer 2009 gå till historien som året då rådsherre Joel och drottning Charlotta fyllde 25 samt urfadern Dan fyllde 55, för att nämna några jubilarer.


Längre än till sommaren vågar jag inte blicka i nuläget.
Cheers!