calledonien

Rensade foton ur mobilen tidigare ikväll. En hel del som varit ämnade åt bloggen har dessvärre, utav diverse anledningar, inte publicerats tidigare. Så här följer en liten medley från de senaste två månaderna.

Det är sjukt varmt idag! Vi åkte hem från Överby för en halvtimme sedan och då skvallrade biltermometern om inte mindre än +13°C. Det är ju för böfelen sommartemperatur!

Och vad gör man väldigt mycket under sommaren i Calledonien? Man grillar! :D

Idag blir det alltså grillpremiär för 2009. Ett kilogram fläskkarré har införskaffats och kommer inom kort att vara färdigmarinerad och läggas på glödhet grill ackompanjerad av majskolvar och paprika. Till detta serveras patenterade Calledoniska klyftpotäter och någon, i skrivande stund ej fastställd, passande sås.

Fasen vad gött solen gassar. Jag tror jag tar mig en Lapin Kulta och sätter mig på baksidan och njuter. Kanske tar jag med mig lite lufttorkad Serranoskinka ut som tilltugg.

En liten fundering. En vän skrev tidigare under kvällen följande till mig:
- "Jodå, allt bra. Fan va gött med fredag imorgon." - som svar på min fråga om hur livet stod till.

Ibland är det lustigt med hur ens hjärna fungerar. Först reflekterade jag inte en sekund över vad min vän sagt. Varför skulle jag? Han sade ju inget konstigt egentligen. Men så, typ en timme efter att min vän skrivit till mig, slog en tankeställare till. Varför skrev han "Fan va gött med fredag imorgon"? Vad är det egentligen som är så speciellt med det? Men "duh", pucko! Fredag! Slutet av arbetsveckan. Partaj! Sovmorgon! Ledighet!

Jo, jag vet. Men så till min tankeställare. Om vi nu helgonförklarar fredagen som den absolut bästa dagen på hela veckan eftersom den faktiskt avslutar arbetsveckan och påbörjar två dagars ledighet så sänker vi, enligt min tes, i samma andetag värdet på de föregående veckodagarna. Okej. Alla har kanske inte ett jobb de trivs med och då är ju åtminstone en tredjedel utav veckodagarna bortblåsta. En tredjedel sover vi och den sista tredjedelen ägnar vi åt...ja vadå? Gör vi egentligen inte samma saker under denna sista tredjedel som vi faktiskt gör under helgen? Med den enda skillnad att under veckodagarna försöker vi komprimera helgens två tredjedelar "göra" till en tredjedel. Och visst, vissa saker "kan" man nästan inte göra under veckodagarna. Man "kan" inte resa bort, "kan" inte supa sig full, "kan" inte ge fanken i att sova eftersom man har tid på sig att ta igen det, för att dra några exempel. Vi hinner helt enkelt inte. Eller så hindrar, i de flesta fall, vårat samvete och "duktiga jag" oss från allt för stora utsvävningar.

- "Hm. Har puckot någon poäng med det här självklara dravlet?"

Ja, kanske. Jag vet inte än. Den eventuella poängen i detta resonemang är att om man istället för att tänka kring helgen som någon slags räddning från allt det man inte hinner göra under veckodagarna börjar fundera riktigt ordentligt kring vad man faktiskt uttnytjar timmarna efter jobbet till så kommer säkerligen ganska många utav oss snart fram till att vi bara drönar bort tiden. Hur mycket tid sitter man inte och slösurfar vid datorn eller slötittar vid tv'n under veckans kvällar? En hel del känner säkerligen flera utav oss. Och egentligen är det väl inget fel med det, det är inte det jag påstår. Jag gör och känner likadant själv. Min teori är dock att vi på ett tidigt stadium intalar oss själva att vi "inte hinner" under veckodagarna och därför blir det ingenting utav det utan helgen blir räddningen till allt som skall göras.

Men så...med handen på hjärtat? Hur många timmar jobbar du effektivt på ett eller annat sätt under helgen? Det spelar ingen roll om det handlar om jobb-jobb, renoveringsarbete, städning, träning, matlagning eller bara allmän bildning. I mitt fall skulle jag vilja påstå att jag spenderar all tid mellan klockan 9.00 och 20.00 med något utav ovanstående. Alltså 11 timmar. Riktigt duktig känner jag mig ofta efteråt eftersom jag hunnit med så mycket under (exempelvis) den "långa lediga" lördagen.
Hur mycket liknande gör jag under veckodagarna?
Vianor (arbetsplatsen) 8 timmar. Barnen 3-4 timmar. Småstädning/hushållsarbete 1-2 timmar. Totalt 13-15 timmar.

Hm. Men vänta nu? Var det inte under veckodagarna jag inte hann? Och var det inte efter 11 timmars arbete under lördagen som jag kände mig riktigt duktig? Så visst är det sant att vi inte hinner allt under veckorna. Långt ifrån. Men faktum är att vi ofta inte hinner mer under helgen samtidigt som det känns som att vi hunnit med så mycket.

Det tål att tänkas på. :-)

Ska jag vara helt ärlig så minns jag inte när jag var så här arg, ledsen och besviken sist.

Jag tror verkligen inte att du fattar vad du har ställt till med eller hur illa du har gjort mig.

Vissa saker har har för vissa ett större värde än enbart dess material, utséende och ålder.

Ibland kan det vara ett utav sina starkaste minnen. Ett utav de sista materiella saker man har kvar efter en viss tid, efter någon eller kanske efter en viss tid med någon.

Jag tror verkligen inte att du förstår...
Du har inte ens försökt...

FAN ta hela den här jävla världen för att man aldrig kan få ha kvar något eget!
Något/någon som betydde något!
Förbannade pissvärld!

A. Brynäs-Färjestad  2
1.85
B. Luleå-Frölund  1
2.00
C. Skelleft.-Linköping  1
2.80
D. Timrå-HV 71  2
2.25

Totalt odds: 23.31

---

A. Brynäs-Färjestad  2
1.85

B. Luleå-Frölund  2
2.65

C. Skelleft.-Linköping  1
2.80

D. Timrå-HV 71  2
2.25

Totalt odds: 30.89

---

Diskuterade dagens demonstration, med följe, i Malmö för en liten stund sedan:

"Även om jag för egen del känner avsky för den israeliska politik som har bedrivits de senaste 61 åren och inte är ett speciellt stort fan utav den internationella judelobbyn så har jag svårt att förstå vilken skillnad man åstadkommer och vilken god vilja man förespråkar genom att sparka sönder blåljus och kasta färgpatroner på svenska polisens piketbussar. Eller anser även AFA (m.fl) att Sverige numera styrs utav ZOG, vilket andra autonoma grupper genom åren hävdat, och därigenom känner att de bekämpar ockupationsregeringen genom att ge sig på dess lakejer inom polisen?

Någon som tror Israeliska regeringen bryr sig ett skit angående vad som hände i Malmö idag? Svenska regeringen då? Knappast... "

Jag har ingenting emot grupper som med ett tydligt budskap attackerar tydliga mål. Människan har inte lyckats hantera fredfyllda samhällen speciellt lång tid genom historien utan en ständig maktkamp verkar mer eller mindre vara totalt nödvändig för att vi inte ska förinta oss själva. Att i sitt förvirrade sinne förvandla svenska polisen till en sionistisk ockupationsmakt är däremot något jag har väldigt svårt att både förstå och försvara. Idag gjorde svenska polisen inget annat än skyddade idrottsmännen/arrangemanget inne på arenan samt försökte bibehålla ordning kring Baltiska Hallen. Är dessa idrottsmän beslutsfattande israeliska politiker som varje dag beslutar om liv och död över palestinska flyktingar? Är arrangemanget en symbol för den israeliska ockupationsmakten? Jag skulle inte tro det...
Hade det däremot varit Ehud Olmert eller talesmän för Gush Emunim (vilka förespråkar judiska bosättningar på ockuperat område) som höll massmöte inne på arenan så hade diskussionen varit en helt annan. Då är busdskapet ett annat och t.o.m rent politiskt våld skulle kunna förespråkas då det är vad motparten arbetar och står för. Men det som svarta blocket presterar idag i Malmö är ingenting annat än totalt onödig och meningslös våldsverkan som inte skapar annat än ytterligare förakt emot dessa grupperingar.

16.13:

Det har nu snöat oavbrutet sedan 40 timmar tillbaka. Plogbilen har kört inte mindre än 3 vändor förbi stugorna och det börjar bli svårt att uppskatta hur pass mycket nederbörd som egentligen har fallit. Detta var något som den hysteriska tanten med stupfull make samt oerhört speedade pudeln upptäckte igår kväll ner vi precis skulle sätta oss ned för att äta i förfädernas stuga. En ödmjuk resumé:

Vi skall precis påbörja middagen. Utanför fönstret ser vi hur en liten bil (typ Hyundai Accent eller Chevrolet Atos) kör upp för vägen/backen som går här utanför. Men den kvinnliga föraren kommer inte längre upp i backen än till precis utanför vår stuga, som är ungefär halvvägs upp, innan hennes dåliga däck i kombination med usel vinterbil och värdelös körstil resulterar i att hon kör fast med "röven" i en snödriva och blir ståendes "på tvärsen" mitt över vägen. Innifrån stugan ser vi hur hon med motorn rusande i 7000 varv/sek och med hjulen vridna i nästintill 90 graders lutning uppåt försöker komma loss. Det går, som de flesta troligtvis redan gissat, inte speciellt bra. Sagt och gjort så trär jag och farfadern på oss skorna och klampar ut samtidigt som Lotta och farmor placerar barnen på stolar vid fönstret för att titta. Ja, jag hatar också publik vid liknande situationer men nu var det trots allt vi som gick för att hjälpa så då tycker jag att "våra" hade rätt att agera stirrande åskådare. I alla fall. Samtidigt som vi börjar knuffa bak på bilen och tanten, som blir mer och mer hysterisk, fortsätter att rusa motorn, trots att vi sagt åt henne att gasa försiktigt och starta på tvåans växel, kommer en vinglande gubbe med en "fuskpudel" (beteckning för hund som ser ut precis som en pudel men som är alldeles för stor för att vara en "riktig" pudel) ned för backen. Han går fram emot bilen, lägger huvudet på sned och frågar tanten, som nu återigen gått ur bilen;
- "Har du kört fast?"
- "Nä, hon står bara här, tvärs över vägen, med bilens bakdel intryckt i en tvåmeters snödriva och rusar motorn till absurdum, med två främmande människor knuffandes bakom, för att det är ett så fantastiskt underhållande kvällsnöje att en sammanslagning utav Bingolotto och Melodifestivalen, ur tantens tycke,  hade liknat en likvaka i jämförelse!" - hinner jag tänka men biter mig i läppen samtidigt som det tack vare tantens svar går upp för mig att detta med största sannolikhet är hennes gubbe som kommit vinglandes ned för vägen.
Tanten fortsätter gasa som en galning. Jag och farfar fortsätter, med allt större vemod, knuffa på men vad gör gubben? Jo, samtidigt som bilen guppar 1 meter fram och tillbaka, motorn håller på och sprängas och hunden håller på att skälla sönder stämbanden så börjar gubben rycka i dörren till passagerarsidan. I det läget har jag verkligen ingen aning om vad han sysslar med. Ska han försöka hjälpa till att dra upp bilen genom att hålla en hand i handtaget och den andra i kopplet hinner jag tänka och jo, det är faktiskt precis så det ser ut i det läget. Men nej, det är värre än så. Mitt i all kallabalik så har han kommit på den brilljanta idén att han ska, utan att säga/föreslå det så vi andra kan sluta med att knuffa/gasa för en stund, ha in hunden i bilen. Detta är oerhört nära i att resultera i att hunden blir överkörd vid mer än ett tillfälle och när han slutligen fått in hunden så börjar tanten skälla på honom över att han släppte in hunden i bilen. Total fucking chaos!  Vid detta läge försvinner all form utav ödmjukhet och vänlighet ifrån mitt och farfars sinne och vi "säger" helt enkelt till dem att det bästa är om vi övertar ratten varpå farfar går in och sätter sig på förarplatsen. Själv går jag bak och knuffar i takt till farfars gasande som nu ligger på precis den nivå som den ska ligga på då man vill återfå fäste, nämligen så lågt spm möjligt (utan att motorn dör naturligtvis). 1 minut senare har vi inte bara, på egen hand, fått loss bilen, vänt den och placerat den mitt på vägen i rätt körriktning (nedför backen) utan också hunnit höja rösten åt gubbe och tant som placerat både sig själva och hunden 1 meter framför bilen när vi nu väl fått loss den. Oerhört klyftigt och anledningen till varför de hamnade i detta trixiga läge ifrån början, nämligen halkan, verkar vara som bortblåst. Om jag inte gastat åt dem att flytta sig så hade garanterat stått kvar där samtidigt som bilen började glida nedåt. I alla fall. Farfar lägger i handbromsen och vi tackar för oss och börjar gå mot vår stuga igen. Tanten börjar först prata om att hon ska ersätta oss men vi förklarar att detta inte är nödvändigt. Avslutningsvis säger farfar;
- "Nu ska det nog gå bra att komma ned i alla fall."
- "Ja, jo, men kommer jag upp igen nästa gång då?" - svarar tanten med sådan ton att det framgår att hennes plan är att köra ned och vända och därefter göra ett nytt försök att ta sig upp för backen.
SUCK!!!
- "Nej, det är nog bäst att bilen stannar nere nu när det är så här halt" - blir farfars sista ord innan vi med bestämda steg tågar in mot vår middag.
Under den kommande kvarten får vi som middagsunderhållning se hur den vinglige gubben får gå 3 ggr upp och ned till bilen med matkassar innan bilen äntligen försvinner ned för backen. Så kan det gå. Efter en stund fick farfar lite dåligt samvete och sade frågande att man kanske borde ha hjälpt dem att köra upp bilen. - "Äh! Det är ingen idé att ha dåligt samvete för korkade människor." - svarar jag kort vilket utlöser ett kollektivt skratt kring bordet och vi återgår till vår semester.

Dagens sensmoral:
- "Låt inte kärringen köra bara för att du själv ska få supa."

Hahaha!